De stora nyheterna hos Pro-Ject var föga överraskande två skivspelare, men lite annorlunda jämfört med vanligt. Mest sticker så klart VT-BT R ut, som är en vertikalstående eller till och med vägghängd skivspelare med fjädrande arm för att skapa tryck mot skivan och möjlighet till Bluetooth-koppling. Pris 420 euro. Häftig är också modellen Classic med avkopplat subchassi, men inte som brukligt genom fjädrar utan genom ett antal frikopplande, halvmjuka kulor av en estoterisk kompositblandning. Pris 1.000 euro.

Återuppväckta märket Fonica startade 1945 som bland annat telefontillverkare, men länge också en stor skivspelartillverkare. Riktigt stor. Enligt uppgift skall ha tillverkat närmare ½ miljon spelare per år i början av 1970-talet! Man tillverkade också Polens första CD-spelare. 2002 lades märket ner, men återuppstod 2012 som tillverkare av spektakulära skivselare. Ta bara granitspelaren F-800 med mässingsfinish för att inte tala om F-901 Violin formad som F-hålet i en fiol. Sedan något år tillverkar man dessutom den stadiga tonarmen F-03, också den delvis i mässing.

Edition S heter den nya hörluren från HiFiMan, klart inriktad mot portabelt bruk med telefonvänlig impedans på låga 18 ohm, hög känslighet på 113 dB och ett konventionellt dynamiskt men stort membran på 50 millimeter. Det mest unika med hörluren är annars att den kan vara både sluten och öppen, genom löstagbara täckplattor på hörlurskåporna. Priset hamnar på 2.590 kronor. Mer info hittar du HÄR och importeras till Sverige av Transient Design.

Nelson Pass introducerar två nya förstärkare, INT-60 och INT-250 som ersätter gamla INT-30A och INT-150. Slutstegsdelarna bygger i väldigt hög grad på motsvarande XA60.8 respektive XA250.8, med 60 watt ren klass A respektive 250 klass AB-watt. Förstegsdelarna är däremot helt nyutvecklade. Men inte nog med det: i takt med att vi skaffar oss allt finare och dyrare hörlurar, ökar kraven på riktgit bra drivning i motsvarande takt. Pass inlägg i debatten heter HPA-1 och är elektriskt sett byggd mer som en mindre integrerad förstärkare än en hörlursdito. Priset på denna hamnar på 47.000 kronor, INT-60 123.000 kronor, INT-250 162.000 kronor. Smakar det så kostar det... distribueras i Sverge av PL Audio.

En kväll i april var popduon Niki & The Dove inbjuden till Hi-Fi Klubbens ambitiösa musikserie Hi-Fi Scenen. Vi som var där fick höra låtar från pinfärska skivan "Everybody's Heart Is Broken Now" (recension i H&M nr.5) och om hur den blivit till. En högst ovanlig sits för Malin Dahlström och Gustaf Karlöf kan man tänka eftersom de inte spelade själva utan spelade upp låtarna från skivan som skulle släppas någon dag senare. Men de blev snart varma i kläderna och vi fick höra massor av kul detaljer om hur låtarna blivit till och inte minst hur det var att jobba med en fransk demonproducent. Själv blev jag också rätt överraskad över hur funkigt 80-talsaktig skivan faktiskt lät.
Den andra av kvällens hedersgäster var förstås ljudanläggningen: eleganta och diskreta Steinway Lyngdorf Model S. Det är prestigefirmans minsta med dipolpridande banddiskanter som lät överraskande bra trots att anläggningen är gjord för vanliga bostadsrum och inte att stå på scenen i Studio 4 i Radiohusets i Stockholm. Så långt från hörnbasar och vägghängda huvudhögtalare man kan komma alltså så man kan ana att DSP-kretsarna fick tokjobba. En ovanlig men givande kväll och vi rekommenderar alla att hålla ett vaket öga på kommande arrangemang.

Från nya rumänska märket Meze Headphones kommer tjusiga Meze 99 Classic, en sluten hantverksbyggd hörlur med 40 mm element och CNC-frästa akustiskt finjusterade kåpor i valnöt (mörk) eller lönn (ljus) med öronkuddar av länder med minnesskum. Luren ligger på 32 ohm, är gjord för att också passa telefoner. Man har också två 14-ohms in-earlurar: 11 Classic och 11 Deco, också i trä (ebenholts eller lönn) och med 8 mm:s element. Bygellurarna är helt demonterbara för att vara lätta att serva. 

I ett öppet brev frågar sig Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon om Sverige verkligen är ett land som tror att tillväxt också kan komma från nya, snabbväxande bolag eller om det är traditionell industrin som skall stå för tillväxten?